Certifiering på NTI Vetenskapsgymnasiet – allt du vill veta och 3 smarta tips

C#, Microsoft eller till exempel Python. På de flesta av NTI:s skolor kan eleverna certifiera sig inom en mängd olika branschkritiska system och programmeringsspråk. Det är inte bara direkt meriterande till högskolan, utan kan även ge eleverna förtur till det där eftertraktade jobbet. Vi har pratat med Niklas Hallgren, certifieringsansvarig, om tanken bakom certifiering och vad det egentligen innebär för eleverna.

Vad är certifiering?

Att certifiera sig innebär att man får göra ett test, som vid gott resultat intygar en viss nivå av kunskap inom ett område. Det kan beskrivas som ett bevis på att man har en särskild kompetens.

— Certifieringar handlar om att garantera en hygglig lägstanivå, och den nivån beror på vilken typ av certifiering eleven tar, förklarar Niklas.

Certifieringar erbjuds av många företag och finns inom flera inriktningar och områden. Det kan vara allt från iso certifiering till certifiering inom olika system och programvaror.

Certifiering i programmering: python, C# och Java

För de som går på teknikprogrammet är certifiering inom programmering vanligast, särskilt för de elever som valt Software som fördjupning eller väljer programmering som individuellt val. Flera programmeringsspråk är aktuella: till exempel Python, Java, Javascript och C# (C-sharp). Niklas berättar att de treor som nu certifierar sig i C# också tar kurser i Unity, med siktet inställt på spelutvecklingsbranschen.

"Det är direkt meriterande till olika högskolor att ha certifierat sig i Unity"

Niklas Hallgren
Certifieringsansvarig på NTI

Bakgrundsbild

Unity: en standardplattform för spelutveckling

— Unity är en branschstandard-plattform för spelutveckling och förmodligen den svåraste certifieringskursen vi har. Det är direkt meriterande till olika högskolor att ha certifierat sig i Unity och sedan är det många elever som till exempel söker till Uppsala universitets spelutvecklingsprogram på Campus Gotland, som är rankat topp 10 i världen. Det brukar vara en jättemorot för eleverna att verkligen lägga manken till. Spelutvecklingsbranschen i Sverige är värd mer än export av malm och trä, det är galet hur stort det är.

"Certifiering kan ge förtur in på en arbetsplats"

Niklas förklarar att certifieringarna som erbjuds av skolan är kopplade till läroplanen, men att de samtidigt är på en mycket högre och svårare nivå än skolverkets kunskapskrav. Det innebär att certifierade elever får ut mer av sin skoltid. Dessutom är certifiering ett standardiserat sätt att mäta kunskap.

— Arbetsgivare har mer vinst i en certifierad elev än en elev som kommer med ett högt betyg i en kurs. Kurserna kan ju skilja sig mellan skola, vilken lärare som undervisar och en massa andra saker, medan certifieringar ser likadana ut världen över. Certifiering kan därför ge förtur in på en arbetsplats eftersom eleven kan påvisa att den kan mer än sina konkurrenter. Och för den som vill plugga vidare är det meriterande till högskolan, primärt kvalificerade yrkesutbildningar på två år, säger han.

Planering i samråd med branschen

Niklas förklarar att certifieringar har en hållbarhet på cirka tre år – det är praxis i branschen. För att kunna säkerställa att de motsvarar marknadens behov på kompetens håller skolan en tät dialog med företagen.

— Våra samarbetspartners brukar fråga oss vilka certifikat eleverna har möjlighet att ta på skolan. Då brukar jag ställa motfrågan: vilka vill ni att våra elever ska ta? Det har jag sedan med mig i bakhuvudet när jag lägger upp planeringen. Det skapar mervärde både för arbetsgivarna och eleverna, ingen har nytta av gamla kunskaper.

Från E till A genom certifiering

Eftersom certifieringen omfattar mer än vad kursmålen och skolverket kräver kan det vara betygshöjande vid lyckat resultat.

— Du kan aldrig få ett sämre betyg för att du inte certifierat dig eller misslyckats, för inom ramen för varje kurs finns det ju många andra saker som vi går igenom, labbar med och bedömer. Men lyckas du kan det vara betygshöjande. Elever som till exempel ligger på en hygglig E-nivå, men som fullständigt briljerar på certifieringen, kan få ett A.

Hur går det till när man certifierar sig?

— Certifieringen är själva testet som genomförs på plattformen Certiport. Då sitter man ungefär 60 minuter under ordnade former, med en låst dator, och svarar på 40-60 frågor beroende på vilken certifiering det gäller. Från 70 procent rätt och uppåt brukar man behöva för att lyckas med certifieringen.

Testet kan genomföras på nytt om eleven inte klarar det direkt. Men för att öka elevernas chans att lyckas vid första försöket, genomför de övningstest på övningsplattformen Gmetrix innan certifieringen. Där varvas teori och instruktionsfilmer med tester och interaktiva labbar.

På bild: Eleven Elias i skarpt läge när han certifierar sig i Python. 35 frågor kvar av 38, och 40 minuter tillgodo.

Eleven Elias i skarpt läge när han certifierar sig i Python. 35 frågor kvar av 38, och 40 minuter tillgodo.

— Genom att de övar stegvis och slutför olika delmoment kan de verkligen befästa sina kunskaper inför certifieringen. Gmetrix ger också lärarna möjlighet att följa varje enskild elevs kunskapsprogression och skapa test utifrån detta för att styra lärandet i rätt riktning.

Niklas ser stor potential med certifiering och önskar att fler gymnasium jobbade hårdare med det.

— Jag tror att många elever hade haft nytta av det, inte bara våra egna. Nu har vi börjat med en wall of fame här, där vi ramar in alla de som klarat sin certifiering!

Niklas 3 bästa tips till dig som ska certfiera dig

  • Börja plugga i tid – proven täcker många olika områden och har en obehaglig tendens att alltid ha med frågor du inte pluggat på.
  • Testa dina kunskaper praktiskt – du lär dig betydligt mer om du faktiskt prövar saker på riktigt, exempelvis fungerar verkligen den här syntaxen?
  • Pröva dig själv under tidspress – hur många frågor hinner du egentligen besvara på 40 minuter, och vilka typer av frågor äter upp mer tid än andra?

Läs mer om teknikprogrammet

Nyheter