NTI Uppsala får utmärkelsen "Uppsalas bästa teknikprogram"
NTI Uppsala har Uppsalas bästa teknikprogram, visar en ny undersökning...

Antibiotikaresistens betyder i princip att bakterier har blivit immuna mot en viss antibiotika. Vad innebär det då? Först måste vi veta vad antibiotika är och vad resistens innebär.
Antibiotika är ett läkemedel som vi tar när vi fått en infektion av en bakterie. Olika typer av antibiotika fungerar på olika sätt men alla attackerar bakterien och lämnar människans egna celler orörda. En sorts antibiotika heter penicillin, den fungerar genom att förstöra bakteriens vägg så att bakterien går sönder och dör. Andra antibiotikasorter fungerar på andra sätt.
Antibiotika tar bara död på bakterier och fungerar inte alls mot virus. Bakterier är encelliga organismer och virus är mycket mindre. Vissa hävdar att virus inte ens kan räknas som att vara vid liv eftersom de inte kan reproducera sig utan att ta över en annan cell. Förkylningar orsakas alltid av virus, därför kan du inte äta antibiotika mot din förkylning. Mot virus kan man ofta ta ett vaccin.
Antibiotikaresistens uppstår genom naturliga mutationer hos bakterierna. Det vi kallar för det naturliga urvalet gör att de bakterier som överlever får sprida sina gener vidare. Hela tiden sker massor av mutationer i generna. Generna är ju det som bestämmer hur cellen ska fungera. Slumpmässigt muteras en resistent bakterie fram som överlever en antibiotikakur. Den delar sig (förökar sig) och skapar en linje av antibiotikaresistenta bakterier.
Ju mer man utsätter bakterier för antibiotikan, desto större chans är det att en mutation som gör bakterien resistent uppstår. Därför är det viktigt att:
Innan Alexander Fleming upptäckte den första sortens antibiotika, penicillin, i början av 1900-talet var det mycket farligare att bli sjuk. Alla de sjukdomar och lätta infektioner som vi idag behandlar med antibiotika fick kroppen själv ta hand om, vilket inte alltid fungerade. Till exempel hjärnhinneinflammation, blodförgiftning eller borrelia. Det innebar också att det var mycket farligare att operera sig.
Om vi får tillräckligt mycket antibiotikaresistenta bakterier i världen skulle det innebära att vi går tillbaka till hur det var förr i tiden, innan man hade upptäckt penicillinet. Då skulle det bli livsfarligt att operera bort blindtarmen till exempel, eller att få en infektion i ett sår.
Att hantera antibiotika noga är viktigt för att förhindra uppkomsten av antibiotikaresistens men det finns en orsak till som inte har med vår hantering att göra. I vissa länder ger man antibiotika till köttdjur i förebyggande syfte. Det är förbjudet i både Sverige och i EU. I de länder där det fortfarande används kan man se en tydlig ökad antibiotikaresistens hos bakterierna. Det är ett ämne man kan forska om som gymnasiearbete till exempel.
I ditt gymnasiearbete i trean på gymnasiet ska du välja att undersöka ett ämne som du tycker är intressant. Om du går på till exempel naturvetenskapsprogrammet och vill göra ett arbete om antibiotikaresistens kan du fråga din lärare eller handledare om det. På naturvetenskapsprogrammet på NTI Gymnasiet får du lära dig grunderna om antibiotika och antibiotikaresistens, men att göra laborationer om det är svårt på gymnasienivå.
NTI Uppsala har Uppsalas bästa teknikprogram, visar en ny undersökning...
Enligt en oberoende ranking av Ednia är skolan bäst på El- och energi ...